fredag 8 februari 2013

En kurs i bemötande eller en sån är jag

Min man, han gör ibland saker som jag kan sucka över, som till exempel göra en tid på bilverkstan och säger till mig att jag BARA ska lämna in  bilen och hämta den senare.
Nu låter jag inte så emanziperad men jag tycker det där med bilar och verkstad det är nånting för karlar. Men, men man växer ju med sina uppgifter och så körde jag i onsdags till verkstad.

Jag kommer dit och så sitter där vid reception (vet inte om man får kalla det så i en verkstad) en man i 50års åldern.  Jag är den ända där men jag får vänta i säkert 5minuter för han kikar viktig i datorn. Så kan det ju vara ibland.
Sedan börjar han: Jaha! Någonting speciellt??
Och jag faller i det här små-flicka beteende och säger: Nä, jag ska bara lämna in bilen till inspektion Jag säger namn och klockslag när vi hade tid. (Det var ju min uppdrag av min man, BARA lämna och hämta bilen)
Han hittar mig tydligen inte i datorn så han frågar: Jaha, vad har du för bil då?
Jag, så dum som man kan vara, säger: En KIA
Han trodde jag skämtar eftersom jag lämnar in vår bil i en KIA-verkstad.
Han lite sarkastiskt: HAHA, vilken sort!
Jag kikar ut genom fönstret där bilen står och försöker läsa vad som står där, men eftersom det hade snöat kunde jag inte läsa namnet riktig så jag chansar: En C- R- EE- D ???
Han: En CEED alltså och registreringsnummer ? 
Det kan jag, men för säkerhetsskull kikar jag igen och säger det då.
Nu kommer delen jag hade väntat på: att ange mitt mobilnr., för jag kan det perfekt på tyska, jag säger det i en sånt siffermelodi så att det går lätt som plätt på tyska, men på svenska låter det alltid fel och så blir jag osäker. För att INTE skämma bort mig, tränade jag i bilen att säga det upp på svenska!!!
Och så står jag där och börjar säga det. Men tyvärr lät det igen så konstigt så efter att han har skrivit upp numret så frågar jag om jag får se det igen för att mumla det för säkerhetsskull på tyska igen.
Han stirrar på mig och skakar lätt med huvudet!

Efter 2 timmar får jag hämta bilen.

Jag kommer dit och så har mannen inte gått på lunchrast, tyvärr är det samma människa.
Han sitter igen framför datorn efter en stund så kommer värsta förhöret:
Han: Jaha, ska du hämta bilen?
Jag: Ja, om den är klar.
Han: Jaha, vi hittade.... här rabblar han upp allt de hade hittat och gjort.
Jag:: Okej
Han: Har du ett checkhäft?
Jag: Nej det har jag inte!
Han: Jo, det har du!
Jag: Nej, det har jag inte.
Han: Jo alla vara kunder får det hemskickat.
Jag: Sorry, men jag har det inte
Men han ger sig inte, dialogen fortsätter på det där viset lite till.
Till slut säger han: Jag kör själv en KIA och jag får det, så du har fått det, det vet jag!
Jag: Okej, men jag har det ju inte nu här.
Sedan tar han ett checkhäft och visar mig hur den ser ut, och så säger han: Så ser det ut, och du har fått ett sånt, och nu tar jag därifrån rabatten med 200kr.
Jag: Åh, det var ju snällt av dig. (Verkligen helt förvånad att han som låter så otrevlig, vill ge mig en rabatt)
Efter många moment betalar jag och han lägger en hel hög med papper framför mig och nyckel och sen 
tar han upp en Bilar-påse, kastar den bullrig på hela högen och säger otrolig otrevlig: Här får du någonting att äta vid hemfarten.
Jag börjar skratta och tror jag är med på gömda kameran och säger bara: Oj, vilken service! Tack! 

Den här mannen har verkligen förgyllat min dag, jag sitter här och flinar när jag tänker på den där parodin. Så egentligen ska jag tacka min man att jag fick uppleva det där. Och stackars han, det kan inte vara lätt  med mig som kund.
Japp en sån är jag, nu vet även ni det, och jag kör en KIA CEED nu, bara att ni vet!




9 kommentarer:

Victoria - Elvira Spekulerar sa...

Vilken bufflig karl, men ändå med ett hjärta bakom sitt hårda yttre, jag förstår att det måste ha känts som att vara med i dolda kameran.

Min bil är blå ;) och märket är visst en VW Multivan.

Kram på dig!!

Villa Frejas bokblogg sa...

Å, jag måste få lov att dra på smilbanden lite. Jag hade gjort bort mig totalt. Det är just därför jag aldrig aldrig aldrig gör såna saker, inte ens om det "bara är att lämna in bilen". Bilar är manliga. Männen ska ta hand om den. Jag kan på sin höjd köra lite om jag är alldeles jättetvungen ;)
Kram.

Villa Frejas bokblogg sa...

PS, snart är post till dig färdigt. Sen ska jag bara slå in det och skicka till dig.

Annas röda stol sa...

Ja men vilken upplevelse!! Så kan det vara ibland :) Ha en härlig Fredag. Kram Anna

Snäckskalsdalen. sa...

Hahha, jag sitter här och skrattar för det där kunde ha varit jag, det blir alltid lite konstigt om jag blandas in i saker som min man ordnat med och jag står som ett frågetecken och det gör alla andra också. Och när min man dyker upp så visar det sig att det är inga problem överhuvud taget......Det var en gullig karl till slut i alla fall!
Agneta kram

Anonym sa...

Haha så härligt och oväntat slut på berättelsen ;)Det blir helt enkelt aldrig som man tänkt sig..

Maria sa...

Hahahaha!! Han fattade nog att du var jävligt obekväm!

Jag hamnar också i jobbiga samtal när jag ska göra nåt utöver det vanliga. Hämta och lämna bilen hade jag ALDRIG gjort, lovar att jag hämtat hem fel bil eller nåt.

KRAM

Sara sa...

Mäh! Är det bara jag som blir lite stött över det här?! Över hans taskiga attityd och över hur han får dig att känna dig osäker?! Du gjorde jättebra ifrån dig och kunde inte ha varit en enklare kund! You go girl :)

Jennica... sa...

Hahaha! Hej! Första gången jag kikar in här och så fick jag mig ett gott skratt direkt! :)

Vilken bufflig människa! Jag tyckte du var supercool som fixade det så bra. Det är ju lätt att man blir lite "nervös" i såna situationer då man inte känner sig helt bekväm...känner igen mig.

Nu ska jag läsa lite mer, du verkar ha en supermysig blogg.

Kram Jennica