Att bära en sorg

Gärna skulle jag ha berättat att jag bakade till julen. Men tyvärr var det till en begravning. Sedan ca två veckor bär jag en sorg om tjugonioårige killen som inte ville vara med i livet längre och lämnade sina föräldrar (våra grannar) vänner, arbetskompisar, föreningslivet ... En kille som var omtyckt av så många och var mycket hjälpsam. Han tog ett ofattbar beslut och hela byn står under chock. Igår var det begravning och det var väldigt fint ordnad med mycket kärlek och samtidig så fruktansvärt sorgligt. Inga ögon blev torra. Och jag är väldigt tagen av händelsen och hur stort sorgen för föräldrarna är kan jag inte ens ana. Alla mina tankar går till familjen och jag önskade att jag kunde lindra deras sorg. 

Ingen förstår,jag är väldigt ledsen. Jag har inga ord. Han kommer saknas.